Arctic Weather Satellite banar väg för en konstellation
Europeiska rymdorganisationens (ESA) arktiska vädersatellit är redan erkänd för sin förträfflighet och används till och med operativt i väderprognoser. Nu har uppdraget fullgjort sin viktigaste roll: som liten prototyp har det banatväg för en ny konstellation av liknande satelliter, kallad EPS-Sterna.
Arctic Weather Satellite sköts upp i augusti 2024, utformades och färdigställdes på bara tre år och inom en snäv budget – vilket visar hur en New Space‑ansats kan användas för att realisera små satelliter för jordobservationer.
Avgörande var att uppdraget i första hand skulle demonstrera hur en konstellation av liknande polärbanesatelliter kan leverera frekventa observationer som stöd för mycket kortfristiga väderprognoser och nowcasts (nu‑prognoser) i Arktis och globalt. Detta behov blir allt mer akut.
I takt med att klimatförändringarna fortsätter att intensifiera vädervariationen i Arktis ökar efterfrågan på mer – och mer frekventa – data, särskilt mätningar av vattenånga i atmosfären.
Koncentrationerna av vattenånga kan förändras snabbt i denna region och påverkar prognosernas noggrannhet avsevärt. Den täckning som krävs kan inte uppnås med en enda satellit, utan kräver en dedikerad konstellation.
Arctic Weather Satellite är utrustad med en tvärskannande mikrovågsradiometer och levererar detaljerade mätningar av atmosfärisk fuktighet tillsammans med temperatur.
Access the video
Även om det är en prototypuppdrag ansåg Europeiska centret för medellånga väderprognoser (ECMWF) att datakvaliteten var så hög att observationerna assimilerades i prognosmodellerna.
Tillsammans med många andra observationer sammanförs dessa data med en korttidsprognos som styrs av tidigare mätningar för att ge den mest exakta möjliga ögonblicksbilden av jordens aktuella tillstånd. Denna analys utgör sedan startpunkten för att generera väderprognoser.
Informationen från Arctic Weather Satellites mikrovågsradiometer kompletterar data från liknande sensorer på mycket större satelliter som tillhandahålls av organisationer som EUMETSAT (European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites), NOAA (US National Oceanic and Atmospheric Administration) och CMA (China Meteorological Administration).
Detta är i sig en stark bekräftelse på uppdragets kvalitet och har bidragit till att öppna dörren för en konstellation av liknande satelliter – och EUMETSAT har därför bekräftat att EUMETSAT Polar System – Sterna (EPS-Sterna) går vidare, med målet att de första satelliterna i konstellationen ska skjutas upp 2029.
ESA:s projektledare för Arctic Weather Satellite, Ville Kangas, säger: ”Vi är oerhört stolta över Arctic Weather Satellite och jag vill tacka alla som har varit involverade. Vi utvecklade denna innovativa satellit under mycket snäva tids- och budgetramar, vilket visar att metoden kan användas för en konstellation av sådana satelliter.
”Och i omloppsbana har satelliten inte bara fungerat bra, utan överträffat förväntningarna genom att faktiskt användas operativt för väderprognoser, vilket inte ingick i kravspecifikationen – bara för att visa att den kunde.
Nyheten att EUMETSAT nu går vidare med EPS-Sterna är verkligen glädjande, och vi ser fram emot att utveckla och bygga konstellationen i samarbete med EUMETSAT.”
Konstellationen kommer att bestå av sex satelliter som ersätts två gånger under uppdragets livstid för att säkerställa fortsatt dataleverans åtminstone till 2042. Dessutom tillkommer två reservsatelliter, vilket innebär att totalt tjugo satelliter kommer att byggas.
ESA kommer att ansvara för upphandlingen av Sterna-satelliterna – en samarbetsmodell som liknar Europas andra meteorologiska uppdrag, nämligen de geostationära Meteosat‑ och polärbane‑MetOp‑uppdragen.
Det formella avtalet mellan ESA och EUMETSAT kommer att undertecknas inom kort.
EPS-Sterna kommer att leverera globala observationer, där de flesta data kommer att finnas tillgängliga inom cirka en timme, med återbesökstider på mindre än tre timmar för samma plats på jorden. Detta är ett stort steg framåt jämfört med nuvarande polärbanesatellitsystem, som vanligtvis observerar samma område endast två gånger per dygn.
Den ökade observationsfrekvensen kommer att avsevärt förbättra övervakningen av snabbt föränderligt väder, vilket leder till bättre prognoser för extrema väderhändelser i utsatta regioner som Medelhavet, samtidigt som kritiska dataluckor över Arktis täpps till – den region på jorden som värms upp snabbast och en viktig källa till vädersystem som påverkar, och ofta intensifieras, över Europa.
Kuriosa: Sterna är det latinska släktnamnet för den arktiska tärnan, en fågel som är känd för sina långa flyttningar, vilket speglar satelliternas polära banor.
